Rörliga Norden, EU:s inkubator

Suomeksi alla!

År 2017 godkände Nordiska rådet ett medlemsförslag om nordiskt e-identifikation efter ett ursprungligt förslag om nordiskt medborgarskap från Nordiska Centerungdomens Förbund från år 2014. Förslaget omfattade att-satserna att införa ömsesidigt erkännande av e-identifikation inom Norden, att låta de nordiska ländernas folkbokföringsmyndigheder erkänna varandras identifikation av medborgarna i Norden och att säkra att de nordiska ländernas e-identifikation- och e-signatursystem igenkänns och erkänns över gränserna så att medborgarna i Norden inkluderas i en digital kultur där interoperabla system involverar alla sektorer och låter den enskilde medborgaren verka i en nordisk vardag utan problem med att identifiera sig.

De nordiska parlamentarikerna har de senaste åren jobbat för ett elektroniskt identifikationssystem, gemensamt för alla Nordens medborgare, som en extra funktion för existerande former av identifiering i det egna landet. Vad är poängen? Jo, att vi nordbor ska med lätthet kunna röra oss över gränser mellan våra länder. Undvika långa väntetider på personnummer i ett annat nordiskt land, snabbt kunna öppna bankkonto för att ta emot jobb och teckna hyreskontrakt. För att enkelt kunna ta emot och kontrollera förvärvade förmåner som pension i ett annat nordiskt land, eller för att kunna köpa ut receptbelagd medicin i det andra nordiska landet. För att i förlängningen se till att vi bättre matchar arbetskraft med efterrfråga länderna emellan, för att möjliggöra allas potential. 

Norden är Europas mest integrerade område och mycket av den långa perioden av integration kan fungera som en inkubator eller testområde för EU:s gränslöshet. Om Norden lyckas med ett e-ID, så kommer det förhoppningsvis bli ett exempel för motsvarande system inom Schengen-området. I en era av digitalisering, så är det essentiellt dels för att upprätthålla en trovärdig inre marknad, men också för att i praktiken stöda EU-medborgare i deras identitet som européer, eller just nordbor. Om saker fungerar utan krångel och väntetid, då är vi alla mer inklinerade att ta steget ut och söka jobb i ett annat land eller expandera det egna småföretaget till ett annat land. Mindre krångel betyder alltså en ännu mer attraktiv inre marknad för dess egna medborgare och för de som vill handla med den marknaden. Mindre krångel vinner vi alla på. 

Varför tar detta så länge? Brist på politisk vilja. Sedan Finlands medlemskap i EU, så har myndighetsutbytet mellan de nordiska länderna minskat, eftersom EU-samarbetet är lagpliktigt och det nordiska är mindre bindande. Därför är den enskilda ministerns ledarskap och prioriteringar avgörande för hur snabbt det nordiska samarbetet framskrider. Helt tydligt har en process, som alla ser nyttan av, dagit ut för mycket på tiden då den totala processen tagit Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet närmare fem år och vi fortfarande inte har ett e-ID i kraft. Så mycket för den nordiska effektiviteten. 

Vad förlorar vi på den långsamheten? EU:s inre marknad förväntas skifta allt mer mot serviceekonomin och informationsutbyte eller digitala produkter. Hela 90 % av alla nya jobb kommer enligt uppskattning skapas inom tjänstesektorn. Alltså blir alla former av stöd för gränslöshet allt mer digitala. Det är extremt viktigt att EU följer med och hinner i kapp utvecklingen av artificiell intelligens, big data och allmänt taget digitalisering – för att skydda den enskilda medborgaren. Om EU inte gör det, så kommer medborgaren bli allt mer utsatt för hot mot skydd av personlig data. Det är också en orsak för Norden och EU att snabba på arbetet med gemensamma system för identifikation. 

Medborgarskap och identitet är en flytande sak, precis som att den digitala utvecklingen gör identitet till något allt mer flytande och mångdimensionerat. Där måste beslutsfattandet följa sin tid och den unga generationens iver att göra utbyten och arbetsperioder utomlands. Genom nordiskt samarbete i EU vill jag trappa upp takten och lägga press på, så att du kan leva, varsomhelst i Norden eller EU, utan krångel och till ditt fulla potential.

Pohjoismaisessa yhteistyössä on jo viisi vuotta keskusteltu pohjoismaisesta kansalaisuudesta ja sittemmin myös yhteispohjoismaisesta e-tunnistautumisesta. Jos yhteinen sähköinen henkilöllisyyden todistaminen onnistuisi, se olisi edistysaskel myös eurooppalaisessa yhteistyössä. Minä väitän, että se on myös uskottavuuskysymys. Pohjoismaat ja EU kohtaavat samankaltaisia ongelmia, kun niiden palvelutaloudet ja digimarkkinat kasvavat ja muuttuvat. Talousalueiden ja työmarkkinoiden kehitys voi aiheuttaa tietosuojariskejä yksittäiselle kansalaiselle, elleivät esim. Pohjoismaat pysty luomaan yhteistä virallista e-tunnistautumista, joka voi toimia aloitteena sillä saralla myös EU:ssa. Minä haluan pohjoismaisella yhteistyöllä EU-parlamentissa mahdollistaa laajempaa keskustelua tästä ja nopeuttaa yhteisen tunnisteen valmistelua. Haluan, että sinä kohtaisit vähemmän papereiden täyttämistä, jos ja kun päätät lähteä työskentelemään muihin Pohjoismaihin ja EU-maihin. Silloin pääsisit missä tahansa Pohjoismaiden ja EU:n alueella mutkattomasti käyttämään taitojasi, toteuttamaan vahvuuksiasi tai myymään tuotteitasi.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s