Europa behöver fler kvinnor på arbetsmarknaden

Suomeksi alla!

Kvinnor blir alltmer välutbildade och har idag en högre utbildningsnivå än män i Europa. Siffror från 2016 visar att 44 % av kvinnorna (i åldern 30–34 år) hade åtminstone högskoleutbildning, jämfört med 34 % av männen. Ändå är det så att i alla EU-länder deltar kvinnor i mindre utsträckning än män på arbetsmarknaden. Kvinnor som arbetar tenderar dessutom att arbeta färre timmar, arbeta inom mer lågbetalda sektorer och inneha lägre positioner än män, vilket leder till avsevärda löne-och inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Och något som naturligtvis i förlängningen avspeglar sig i kvinnornas pensioner. 

Den ojämställda arbetsmarknaden kan förklaras till viss mån av djupt rotade traditionella könsroller, men även på ekonomiska incitament. Familjer i Europa har inte råd med att kvinnorna inte förvärvsarbetar på grund av landets skatte-och förmånssystemens utformning eller på grund av de höga direkta kostnaderna för barnomsorg. Många kvinnor tvingas alltså att välja mellan karriär eller barn, vilket är ohållbart om vi ska klara oss i den globala konkurrensen. Fler kvinnor måste få chansen att välja ett yrkesliv, försörja sig och bidra till välfärden och till ett blomstrande Europa. EU:s mål är att uppnå en gemensam sysselsättningsgrad på 75 %, i dag är kvinnors sysselsättningsgrad i hela EU bara 66 %. 
Vi i de nordiska länderna har vi kommit långt då det kommer till jämställdhet på arbetsmarknaden då vi jämför oss med andra länder. Det är oerhört viktigt att vi uppmuntrar de andra medlemsländerna till att slopa sambeskattningen, att länderna inför lagstiftning som skyddar föräldrar och blivande föräldrar från diskriminering i samband med graviditet och föräldraledighet och att det finns en lagstiftning som främjar lönetransparens och säkerställer att bestämmelser om lika lön följs i praktiken. Löneklyftan mellan män och kvinnor är nämligen fortfarande stor i Europa, 16,3%. EU måste ta på sig ledartröjan för att minska lönegapet mellan män och kvinnor. 

Europa måste fortfarande göra mer för att inkludera kvinnor på arbetsmarknaden och dra nytta av deras fulla ekonomiska potential. Det är bara med beslutsamhet som europeiska länder kan säkerställa att män och kvinnor kan bidra till ekonomin och samhället på ett jämställt sätt. Jag välkomnar därför direktivet om balans mellan arbete och privatliv som kom i våras och som främjar att pappor tar ut familjeledighet. Det nya direktivet innebär att två månader av den betalda föräldraledigheten viks för den ena föräldern och kan inte överlåtas till den andra.

Det är ett steg i rätt riktning men det behövs förändringar på nationell nivå i medlemsstaterna för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, exempelvis ökad tillgång till barn- och äldreomsorg samt förändringar i skattesystemen. Hela Europa vinner på att kvinnorna får och kan tjäna sina egna pengar.

Euroopan naisilla on yleisesti korkeampi koulutus kuin miehillä. Sitä huolimatta naisten työllisyysaste on pelkästään 66 % kun EU-laajuinen tavoite on 75 %-työllisyysaste. Tähän Euroopalla ei ole varaa, naisten on osallistuttava enemmän hyvinvointivaltion rahoittamiseen. EU:n on kehotettava jäsenvaltiot lopettamaan yhteisverotus, että vanhempainvapaa kehitetään tasa-arvoiseksi ja taataan molemmille vanhemmille. Palkkaeroja naisten ja miesten välillä on vähennettävä. EU:n direktiivin mukaan vain kaksi kuukautta on määrätty ei-siirrettäväksi vanhempien välillä, mutta sekin on askel eteenpäin joissakin maissa. Tasa-arvotyötä on jatkettava ja EU:n pitää johtaa tavoitteellista tasa-arvon edistamistä. Se koituu ihan kaikkien hyväksi.